Svenska Akademien Pressmeddelande
St”ndige sekreteraren 5 oktober 1995
"f–r ett f–rfattarskap av lyrisk sk–nhet och etiskt djup, som lyfter fram vardagens mirakler och det levande f–rflutna"
Seamus Heaney f–ddes p en bondgÂrd ett stycke v”ster om Belfast i Nordirland f–r 56 Âr sedan. Efter studier och giftermÂl flyttade han till Irl”ndska republiken och ”r sedan 1976 bosatt i Dublin. Han har verkat som g”stprofessor i retorik vid Harvard sedan 1982 och var 1989-94 professor i poetik i Oxford. Heaney ”r poet, ess”ist och –vers”ttare.
Ett utgÂngsl”ge f–r Heaney ”r vad han p ett par rader i en dikt i samlingen "North" (1975) kallar den nordliga tystlÂtenheten. Han har sympati f–r denna hÂllning men inser naturligtvis samtidigt dess vÂda f–r en f–rfattare. I en intervju n”mner han, att han har ett slags skuldk”nsla n”r han skriver. Han f–rmodar att det ”r generationerna av lantliga f–rf”der inom honom - inte illitterata men inte heller litter”ra - som g–r sig m”rkbara. Han talar med v”rme om den rika erfarenhet hans f–r”ldrar har f–rmedlat men kan ocks uttrycka nÂgon otÂlighet –ver tystlÂtenheten. Mot den bakgrunden kan man l”sa dikten "Alphabets" (i "The haw lantern", 1987) med raderna "The poet's dream stole over him like sunlight / And passed into the tenebrous thickets".
Som irisk katolik har han engagerat sig i analysen av vÂldet i Nordirland - med det uttryckliga f–rbehÂllet att han vill komma ifrÂn de g”ngse termerna. Det faktum, menar han, att man frÂn bÂda hÂll har varit ovillig att tala ut - ”ven om uppenbara or”ttvisor - har haft stor betydelse f–r den explosiva utvecklingen. Men han v”nder sig ocks mot den katolska defaitismen som i dikten "From the canton of expectation" (i "The haw lantern"), som b–rjar: "We lived deep in a land of optative moods, / under high, banked clouds of resignation."
I ess”samlingar sÂdana som "The government of the tongue" (1988) och "The place of writing" (1989) diskuterar Heaney poesins och poeternas roll, ett tema som han ofta Âterkommer till. Erfarenheterna frÂn Osip Mandelstams och andra 1900-talsf–rfattares liv leder honom till slutsatsen, att poetens uppgift ”r att hÂlla sk–nheten vid liv, s”rskilt i tider d f–rtryckarregimer hotar att f–rg–ra den.
Heaney publicerade 1990 "The cure at Troy", en –vers”ttning av Sofokles' "Filoktetes", det kompositionsm”ssigt modernaste av antikens dramer. Stycket sattes upp av The Field Day Theatre Company samma Âr och mottogs v”l men sattes inte i direkt samband med hans lyrik. Emellertid framstÂr det som ett led i Heaneys st”ndiga str”van att finna poetiska uttryck f–r etiskt komplexa frÂgor. ÷vers”ttningen pekar fram mot n”sta diktsamling.
I "Seeing things" (1991) ingÂr det mycket intressanta avsnittet "Squarings", dvs. "Rektanglar". Dikterna ”r h”r uppbyggda som tolvradingar, vilkas fasta, ÂterhÂllsamma form bara skenbart svarar mot innehÂllet med dess stora variationsvidd. I ett poem som "Lightenings viii", dikten om miraklet i Clonmacnoise, kristalliseras mycket av Heaneys diktv”rld: historien och sinnligheten, myten och det vardagliga - allt artikulerat i Heaneys rika sprÂk.
The annals say: when the monks of Clonmacnoise
Were all at prayers inside the oratory
A ship appeared above them in the air.
The anchor dragged along behind so deep
It hooked itself into the altar rails
And then, as the big hull rocked to a standstill,
A crewman shinned and grappled down the rope
And struggled to release it. But in vain.
'This man can't bear our life here and will drown,'
The abbot said, 'unless we help him.' So
They did, the freed ship sailed, and the man climbed
back
Out of the marvellous as he had known it.